Fram till år 1527 var Kinnared en egen socken med en egen liten kyrka. Men i och med reformationen kom Kinnared att ingå i Hössna socken och år 1554 revs kyrkan. Än i dag står ett kors kvar där kyrkan stod, mitt emot Soldattorpet (se bild längre ner). Den äldsta byggnaden som finns i byn idag är just Kinnareds Storegårds Soldattorp som byggdes 1717.
1903 tillsattes en kommitté för byggandet av en småskola i södra delen av Hössna socken och 1912 fattades det definitiva beslutet om att platsen för skolan skulle bli Kinnared. Den stod sedan klar 1915.
27 personer ansökte om lärarinnetjänsten och fick, förutom att visa sina betyg, även avlägga ett prov. Höstterminen 1915 startade undervisningen med Karin Roos som 1917 efterträddes utav Gertrud Johansson (senare Carlsson). Skolan har inte undervisats i sedan 1955 med finns kvar i byn som privat sommarbostad och har tidigare även använts som församlingshem.
1940 stod järnvägen mellan Ulricehamn och Jönköping klar och Kinnared fick en egen järnvägsstation. Byn blev då en viktig knytpunkt och under de följande årtiondena byggdes en hel del kring stationen. Galtåsens stationshus var en träbyggnad som var bemannad fram till 1958. 1960 lades hela järnvägen ner och stationshuset auktionerades ut 1967. Huset brann ner den 13 februari 1974 och på platsen byggdes sedan en privatbostad.
Nästan ända upp vid Galtåsens topp, ca 345 möh, ligger den gamla frälsegården Rönnesmad som troligen var den högst belägna gården i södra Sverige. Boningshuset, som var ett av de få kvarvarande äldre tvåvåningshusen i socknen (175 år) och revs sommaren 2008. På 1700-talet beboddes gården av lantmätare Heinrich Malmsten som var gift med prästdottern i Hössna Anna Elisabeth Timell. Malmsten kom att gifta om sig och en sentida ättling till honom, i hans andra äktenskap, är den kända inrednings- och möbelarkitekten professor Carl Malmsten.